Det var Weronicas inlägg som kickade igång mina drömmar den här gången. Det där vårskira lövverket fick mig att minnas ett annat lövverk. På en annan plats. I ett annat land. Tala om tappa andan-vackert.



Nu har vi varit gifta i tre år och det är också så gott som på pricken tre år sedan vi var i Köpenhamn. Jag och min fina prins, på vår bröllopsresa en nyutslagen helg i början av maj. Härliga tider - I tell you!



Jag var bara tvungen att sticka in näsan i arkivet och leta fram guldkornen. Jag säger ju det - det är vår i luften och spritt i kroppen. Vi pratar ofta om "den där helgen" och det är väl tur det, att man har stunder att drömma sig tillbaka till när man står där mitt i vardagsoset och jonglerar köttbullar. Himla fint.


Allra finast vore det om man fick uppleva det igen. Köpenhamn alltså. Jag tror inte att jag kan nöja mig med en kärleksresa till staden, jag tror bestämt att jag behöver en till. Ganska snart - om jag själv får bestämma. Ganska "hinna-spara-långt-fram" - om börsen får tycka till.  

Inte blir det ju direkt svårare att drömma när flygbolaget skickar ut nyhetsbrev med lock-priser. Jobbigt.


Nåja. Prinsessan har i alla fall sin prins och det är det allra viktigaste. :) Dessutom lyser vårsolen även i Piteå, och grönskan kommer nog snart den med.

Happy, happy!

Foto: Lina - Kitchenbloom